Det passiva brandskyddet i Sverige är eftersatt och kunskapen om hur ett passiv brandskydd garanteras behöver höjas. Det menar brandingenjören Johan Karlelid som bedriver tillsyn i Sydöstra Skåne. Vi på Fog- och Brandskyddsföretagen tog ett snack med honom.
Vi på Fog- och Brandskyddsföretagen samlar entreprenörer med goda kunskaper, erfarenhet och auktorisation för att arbeta med passivt brandskydd. Vi och våra medlemmar påtalar ofta att det passiva brandskyddet i Sverige behöver förbättras.
Läs mer: Undermåligt brandskydd spräckte bostadsdrömmen
Den bilden delas av Johan Karlelid, brandingenjör och verksamhetssamordnare för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund.
– Generellt är det passiva brandskyddet väldigt eftersatt. Vi utför stickkontroller och jag skulle utan att raljera kunna säga att det absolut finns ett stort mörkertal, säger Johan Karlelid.
I sitt arbete utför han och hans kollegor tillsyn av passivt brandskydd och bistår kommunala bygglovsenheter inför slutsamråd vid nybyggnation. I det arbetet ser han brister i passivt brandskydd, som om de skulle förbli utan åtgärd innebär stora risker för skador på både person och egendom.
– Det som ofta förekommer är brister i tätning av brandcellsgränser. Det är alltifrån att det saknas fog, manschetter eller skivmaterial till att vi stöter på direkta håligheter. Tyvärr är detta även någonting vi märker vid nyproduktion, säger han.
Brandskador som hade kunnat stoppas
I grund och botten gäller ett delat ansvar för en byggnads brandskydd mellan fastighetsägaren och nyttjanderättsinnehavaren. Johan Karlelid menar att kunskapen om det passiva brandskyddet behöver höjas.
– De flesta är väldigt införstådda med att brandskydd är viktigt. Men tyvärr blir det oftast viktigt på riktigt först när någonting händer eller när någonting redan har hänt. Det går inte att lita blint på att det ska fungera, det krävs ett aktivt arbete och rätt kompetens, säger han.
Han ger exempel på bränder som ägt rum under de senaste åren, där direkta brister i det passiva brandskyddet lett till stora skador och fått värre konsekvenser än nödvändigt.
Bland annat har otätheter i schakt från förråd gjort att rök spridit sig via hiss till ovanliggande våningsplan. Luftspalter utan brandtätning har även förekommit vilket lett till rök- och brandspridning med förödande konsekvenser.
– Gemensamt för dessa bränder är att det passiva brandskyddet inte har fungerat som det är tänkt. Hade det funnits ett bättre skydd hade många av de skador som nu har uppstått kunnat förhindras, säger Johan Karlelid.
FELAKTIG: Brandtätningar som inte uppfyller kraven på ett säkert brandskydd kan snabbt leda till rök- och brandspridning om olyckan är framme.
GODKÄND: Korrekt brandtätning utförd med godkända material säkerställer ett pålitligt brandskydd över tid.
Så kan det passiva brandskyddet förbättras
Var påläst: Som beställare eller fastighetsägare krävs kunskap för att förstå vilka åtgärder som är nödvändiga för det passiva brandskyddet. Vänd dig till en sakkunnig, till exempel oss på Fog- och Brandskyddsföretagen, för att få rådgivning hur du bör göra.
Läs mer om passivt brandskydd.
Anlita auktoriserade entreprenörer: Samtliga medlemmar hos Fog- och Brandskyddsföretagen med auktorisation inom passivt brandskydd är utbildade och följer våra metodanvisningar, samt gällande lagar och regler. Det är en trygghet för dig som vill anlita en entreprenör inom passivt brandskydd.
Ta del av vår medlemslista för att hitta en auktoriserad entreprenör i ditt närområde.
Anlita trygga leverantörer: Använd alltid leverantörer med testade och korrekt dokumenterade konstruktioner.
Arbeta kontinuerligt: Även om brandskyddet är passivt, så är förvaltningen aktiv. Vid varje renovering, tillbyggnad eller håltagning behöver bedömningen göras: hur påverkar detta det passiva brandskyddet?
Ha goda kontrollsystem: Säkerställ och dokumentera att varje tätning och fogning är korrekt utförd, både i ett digitalt system och med fysiska markeringar vid brandcellsgränser. Skapa förutsättningar för att det passiva brandskyddet ska kunna efterlevas under lång tid under byggnadens förvaltningsskede.
