Meny
”En byggnad består av en mängd fogar med däremellan liggande byggnadsdelar.”
Alla vi som på olika sätt arbetar med fogning, tätning och fogmaterial har givetvis fokus på den delen av byggnaden. Men själva begreppet fog är brett då det avser alla de olika sätt på vilket två komponenter sammanfogas eller det ställe där två komponenter möts. En mer exakt beskrivning av fogar har angetts av Svensk Standard:
”En fog är en kombination av två eller flera till varandra anpassade ytor, tillhörande varsin byggkomponent, jämte det mellan ytorna eventuellt befintliga mellanrummet, vare sig det är tomt eller fyllt med fogningsprodukt”
Själva fogningsprodukten kan vara en fogmassa eller en list med viss tvärsektion. Det finns ett antal olika typer av fogmassor som till exempel akrylfog, latexfog och polyuretanfog samt vattentåliga varianter som SMP-fog och silikonfog för kök och våtutrymmen. De är alla elastiska fogmassor som tål material som rör sig.
Fäster bra mot olika material. Används för fogning av väggar, tak, foder och lister samt tätning av sprickor.
Fukthärdande samt elastisk och tål rörelser. Används vid byggnation för fogning av fasader i olika material som betongelement, puts, tegel etc.
Vattentät samt elastisk och tål rörelser. Används i anslutningsfogar samt för att täta mellan fasta och porösa material.
Vattenavvisande samt elastisk och tål rörelser. Används i kök, badrum och andra våtutrymmen samt vid genomföring i väggar.
Fogmassor för fasadelement
Fogmassor för fönsterglas
Fogmassor för sanitetsfogar
Fogmassor för gångtrafikerade ytor
Till vardags skiljer nog många kanske inte så noga på olika typer av fogar och fogningsprodukter. Men det är en stor skillnad på att ”foga” och att ”täta” då de två arbetsmomenten har helt olika syften. Det utförs också vid olika tillfällen i en byggnads livscykel. Fogning ingår som en del av själva byggnadsarbetet men vid tätning kan syftet vara enbart estetiskt för att täcka över sprickor och springor eller så vill man hindra läckage av luft eller ljud.
Fogen är en skarv mellan två ytor. En fog är en planerad del av byggnaden vars läge har givna dimensioner och storleksförändringar och rörelserna kan beräknas. När en fog fylls med fogmassa kallas det ”att foga”.
I en byggnad kan springor eller sprickor uppstå genom till exempel bristande passning, skador, sättningar i huset, eller för att materialet har krympt. När ett sådant oplanerat utrymme fylls med ett lämpligt tätningsmaterial kallas det ” att täta”.
Våra tekniska montageanvisningar, hanteringsanvisningar och beräkningsmallar underlättar arbetet med fogkonstruktioner samt val och hantering av fogmassor. Dokumenten kan enkelt laddas ner tillsammans med kvalitetsblanketter och avvikelserapporter samt information om fogar ur ett miljöperspektiv. Samtliga dokument refereras i HusAMA, kapitel ZSB om tätning av fogar i byggnader.
Ytor som begränsar fogutrymmet och som fogningsprodukten gränsar till.
Avståndet mellan fogytorna.
Det minsta avståndet mellan fogningsproduktens yttre och inre yta.
Det finns många olika beteckningar på fogar och det är inte alltid lätt att se någon systematik i de olika begreppen. Beteckningarna varierar beroende på ur vilken aspekt man betraktar en fog.
Nedan kan då vara en lämplig indelningsgrund.
| Indelningsgrund | Beteckning på fog |
|---|---|
| Orientering mot horisontalplan |
• Horisontalfog • Vertikalfog |
| Referens till byggnadsdel |
• Dilatationsfog • Fasadfog • Golvfog • Fönsterfog • Takfog • Våtrumsfog (sanitärfog) |
| Fogsträngens geometri |
• Stötfog (parallellfog) • Hålkälsfog (hörnfog, vinkelfog) |
| Spänningsfördelning i fogsträng |
• Drag/ tryck-fog • Skjuvningsfog (överlappsfog) |
| Fogens avsedda funktion |
• Brandfog • Akustikfog |
| Antal fogsträngar i samma fogkonstruktion |
• Enkelfog • Dubbelfog |
| Separation/kombination av tryckfall och regnskydd |
• Enstegsfog • Tvåstegsfog |
| Fogmassans reologiska egenskaper |
• Elastiskfog • Plastiskfog |
Fogar av cement eller kalkbruk. Motsatsen är normalt mjukfogar.
Alla typer av fogar som förekommer i byggnadskroppar, till skillnad från t ex fogar och tätningar i vägar, fartyg eller VVS-installationer
En typ av fogar i olika trafikytor så begreppet används inte inom byggnation och renovering.
Annat namn för rörelsefogar.
En typ av fogar i olika trafikytor så begreppet används inte inom byggnation och renovering.
Fogar av elastisk eller plastiskt material. Motsatsen är normalt bruksfogar.
Fogar med parallella fogsidor. Motsatsen är hörnfogar (hålkälsfogar, vinkelfogar). Begreppet förekommer främst i AMA – Allmän material- och arbetsbeskrivning.
Alla fogar är avsedda att ta upp rörelse från angränsande partier. Tar de inte upp rörelser handlar det om tätningar.
Medlemsföretag kan fördjupa sina kunskaper genom att gå våra kurser. Det finns även en fogkurs för beställare, konsulter och byggherrar som vill lära sig mer om fogar och uppbyggnad. Anmäl intresse så får du besked så snart nästa kurs är planlagd.
Ackrediterat utbildningsföretag ID06 Kompetensdatabas 2022
Ackrediterat utbildningsföretag ID06 Kompetensdatabas 2022
