”En byggnad består av en mängd fogar med däremellan liggande byggnadsdelar.”
Alf Jergling, Docent i byggnadskonstruktion - Chalmers tekniska högskola, 1978
Alla vi som på olika sätt arbetar med fogning, tätning och fogmaterial har givetvis fokus på den delen av byggnaden. Men själva begreppet fog är brett då det avser alla de olika sätt på vilket två komponenter sammanfogas eller det ställe där två komponenter möts. En mer exakt beskrivning av fogar har angetts av Svensk Standard:
”En fog är en kombination av två eller flera till varandra anpassade ytor, tillhörande varsin byggkomponent, jämte det mellan ytorna eventuellt befintliga mellanrummet, vare sig det är tomt eller fyllt med fogningsprodukt”
Svensk standard SS 054010
Själva fogningsprodukten kan vara en fogmassa eller en list med viss tvärsektion. Det finns ett antal olika typer av fogmassor som till exempel akrylfog, latexfog, SMP-fog, silikonfog och polyuretanfog samt vattentåliga varianter för kök och våtutrymmen. De är alla elastiska fogmassor som klarar fogar mot underlag som rör sig.
Fäster bra mot olika material. Används för fogning av väggar, tak, foder och lister samt tätning av sprickor.
Fukthärdande samt elastisk och tål rörelser. Används vid byggnation för fogning av fasader i olika material som betongelement, puts, tegel etc.
Vattentät samt elastisk och tål rörelser. Används i anslutningsfogar samt för att täta mellan fasta och porösa material.
Vattenavvisande samt elastisk och tål rörelser. Används i kök, badrum och andra våtutrymmen samt vid genomföring i väggar.
Fogmassor för fasadelement
Fogmassor för fönsterglas
Fogmassor för sanitetsfogar
Fogmassor för gångtrafikerade ytor
Till vardags skiljer nog många kanske inte så noga på olika typer av fogar och fogningsprodukter. Men det är en stor skillnad på att ”foga” och att ”täta” då de två arbetsmomenten har helt olika syften. Det utförs också vid olika tillfällen i en byggnads livscykel. Fogning ingår som en del av själva byggnadsarbetet men vid tätning kan syftet vara enbart estetiskt för att täcka över sprickor och springor eller så vill man hindra läckage av luft eller ljud.
Fogen är en skarv mellan två ytor. En fog är en planerad del av byggnaden vars läge har givna dimensioner och storleksförändringar och rörelserna kan beräknas. När en fog fylls med fogmassa kallas det ”att foga”.
I en byggnad kan springor eller sprickor uppstå genom till exempel bristande passning, skador, sättningar i huset, eller för att materialet har krympt. När ett sådant oplanerat utrymme fylls med ett lämpligt tätningsmaterial kallas det ” att täta”.
Våra tekniska metodanvisningar, hanteringsanvisningar och beräkningsmallar underlättar arbetet med fogkonstruktioner samt val och hantering av fogmassor. Dokumenten kan enkelt laddas ner tillsammans med kvalitetsblanketter och avvikelserapporter samt information om fogar ur ett miljöperspektiv. Samtliga dokument refereras i HusAMA, kapitel ZSB om tätning av fogar i byggnader.
Ytor som begränsar fogutrymmet och som fogningsprodukten gränsar till.
Avståndet mellan fogytorna.
Det minsta avståndet mellan fogningsproduktens yttre och inre yta.
Det finns många olika beteckningar på fogar och det är inte alltid lätt att se någon systematik i de olika begreppen. Beteckningarna varierar beroende på ur vilken aspekt man betraktar en fog.
Nedan kan då vara en lämplig indelningsgrund.
| Indelningsgrund | Beteckning på fog |
|---|---|
| Orientering mot horisontalplan |
• Horisontalfog • Vertikalfog |
| Referens till byggnadsdel |
• Dilatationsfog • Fasadfog • Golvfog • Fönsterfog • Takfog • Våtrumsfog (sanitärfog) |
| Fogsträngens geometri |
• Stötfog (parallellfog) • Hålkälsfog (hörnfog, vinkelfog) |
| Spänningsfördelning i fogsträng |
• Drag/ tryck-fog • Skjuvningsfog (överlappsfog) |
| Fogens avsedda funktion |
• Brandfog • Akustikfog |
| Antal fogsträngar i samma fogkonstruktion |
• Enkelfog • Dubbelfog |
| Separation/kombination av tryckfall och regnskydd |
• Enstegsfog • Tvåstegsfog |
| Fogmassans reologiska egenskaper |
• Elastiskfog • Plastiskfog |
Fogar av cement eller kalkbruk. Motsatsen är normalt mjukfogar.
Alla typer av fogar som förekommer i byggnadskroppar, till skillnad från t ex fogar och tätningar i vägar, fartyg eller VVS-installationer
En typ av fogar i olika trafikytor så begreppet används inte inom byggnation och renovering.
Annat namn för rörelsefogar.
En typ av fogar i olika trafikytor så begreppet används inte inom byggnation och renovering.
Fogar av elastisk eller plastiskt material. Motsatsen är normalt bruksfogar.
Fogar med parallella fogsidor. Motsatsen är hörnfogar (hålkälsfogar, vinkelfogar). Begreppet förekommer främst i AMA – Allmän material- och arbetsbeskrivning.
Alla fogar är avsedda att ta upp rörelse från angränsande partier. Tar de inte upp rörelser handlar det om tätningar.
TDV-öppning skall konstrueras och är en förutsättning för fungerande fogkonstruktion över tid.
En fog är skarven mellan två byggkomponenter, till exempel mellan fasadelement, vid fönster eller i våtrum. Fogar är en planerad del av byggnaden och finns för att ta upp rörelser, täta mot fukt, luft och ljud samt hålla konstruktionen samman över tid.
Fogning är ett planerat byggnadsarbete där fogar med kända mått fylls med fogmassa. Tätning handlar om att fylla oplanerade springor eller sprickor som uppstått till följd av sättningar, skador eller krympning i materialet.
Det finns många typer av fogar beroende på placering och funktion, till exempel fasadfogar, fönsterfogar, våtrumsfogar, brandfogar och akustikfogar. Indelningen kan också göras utifrån fogsträngens geometri eller hur den tar upp rörelser i konstruktionen. Fog- och Brandskyddsföretagens metodanvisningar ger vägledning för de vanligaste fogkonstruktionerna.
Metodanvisningar är tekniska dokument som beskriver hur ett fogarbete ska utföras för ett specifikt system och material. Fog- och Brandskyddsföretagen tillhandahåller metodanvisningar, hanteringsanvisningar och beräkningsmallar som underlättar val och utförande av fogkonstruktioner. Samtliga dokument refereras i HusAMA kapitel ZSB.
En fogberäkning utgår från fogbredd, fogdjup och förväntade rörelser i konstruktionen. Fog- och Brandskyddsföretagen erbjuder tekniska beräkningsmallar och metodanvisningar som hjälpmedel vid dimensionering.
Fogmassor ska uppfylla gällande miljökrav och får inte innehålla ämnen som är skadliga för inomhusmiljön eller yttre miljön. Fog- och Brandskyddsföretagens medlemmar arbetar med miljödokumenterade produkter och följer branschens riktlinjer för hållbart materialval.
En fogkonsult hjälper byggherrar, fastighetsägare och konstruktörer att välja rätt fogkonstruktion, material och metod för ett projekt. Det är särskilt värdefullt i komplexa projekt med höga krav på täthet, hållbarhet eller estetik.
Vid alla fogarbeten där kvalitet och dokumentation är viktigt, till exempel i offentliga byggnader, flerbostadshus, industri eller vid garantiåtaganden. Auktoriserade fogföretag inom Fog- och Brandskyddsföretagen uppfyller branschens krav på kompetens och arbetar enligt gällande standarder och metodanvisningar.
Fogning regleras bland annat via HusAMA kapitel ZSB och europeiska produktstandarder (SS EN 15651) för fogmassor. Fog- och Brandskyddsföretagens metodanvisningar sammanfattar regelverket för praktisk tillämpning.
I Fog- och Brandskyddsföretagens medlemslista finns auktoriserade entreprenörer och konsulter inom fogning i hela Sverige. Alla listade företag uppfyller organisationens krav på utbildning, kompetens och kvalitetssäkring.
Medlemsföretag kan fördjupa sina kunskaper genom att gå våra kurser. Det finns även en fogkurs för beställare, konsulter och byggherrar som vill lära sig mer om fogar och uppbyggnad. Anmäl intresse så får du besked så snart nästa kurs är planlagd.