Fogar

”En byggnad består av en mängd fogar med däremellan liggande byggnadsdelar.”

Alf Jergling, Docent i byggnadskonstruktion - Chalmers tekniska högskola, 1978

Fogning och tätning i byggnader

Alla vi som på olika sätt arbetar med fogning, tätning och fogmaterial har givetvis fokus på den delen av byggnaden. Men själva begreppet fog är brett då det avser alla de olika sätt på vilket två komponenter sammanfogas eller det ställe där två komponenter möts. En mer exakt beskrivning av fogar har angetts av Svensk Standard:

”En fog är en kombination av två eller flera till varandra anpassade ytor, tillhörande varsin byggkomponent, jämte det mellan ytorna eventuellt befintliga mellanrummet, vare sig det är tomt eller fyllt med fogningsprodukt”

Svensk standard SS 054010

Själva fogningsprodukten kan vara en fogmassa eller en list med viss tvärsektion. Det finns ett antal olika typer av fogmassor som till exempel akrylfog, latexfog och polyuretanfog samt vattentåliga varianter som SMP-fog och silikonfog för kök och våtutrymmen. De är alla elastiska fogmassor som tål material som rör sig.   

Akrylfog/
Latexfog

Fäster bra mot olika material. Används för fogning av väggar, tak, foder och lister samt tätning av sprickor.

Polyuretanfog

Fukthärdande samt elastisk och tål rörelser. Används vid byggnation för fogning av fasader i olika material som betongelement, puts, tegel etc.

SMP-fog

Vattentät samt elastisk och tål rörelser. Används i anslutningsfogar samt för att täta mellan fasta och porösa material.

Silikonfog

Vattenavvisande samt elastisk och tål rörelser. Används i kök, badrum och andra  våtutrymmen samt vid genomföring i väggar.

Standarder för fogmaterial

SS EN 15651–1

Fogning på fasader och ytterväggar på byggnadens insida

SS EN 15651–2

Fogning på glas

SS EN 15651–3

Sanitetsfogar

SS EN 15651–4

Golvfogar

Vad är det för skillnad på fogning och tätning?

Till vardags skiljer nog många kanske inte så noga på olika typer av fogar och fogningsprodukter. Men det är en stor skillnad på att ”foga” och att ”täta” då de två arbetsmomenten har helt olika syften. Det utförs också vid olika tillfällen i en byggnads livscykel. Fogning ingår som en del av själva byggnadsarbetet men vid tätning kan syftet vara enbart estetiskt för att täcka över sprickor och springor eller så vill man hindra läckage av luft eller ljud. 

Fogning

Fogen är en skarv mellan två ytor. En fog är en planerad del av byggnaden vars läge har givna dimensioner och storleksförändringar och rörelserna kan beräknas. När en fog fylls med fogmassa kallas det ”att foga”.

Tätning

I en byggnad kan springor eller sprickor uppstå genom till exempel bristande passning, skador, sättningar i huset, eller för att materialet har krympt. När ett sådant oplanerat utrymme fylls med ett lämpligt tätningsmaterial kallas det ” att täta”.

Våra tekniska montageanvisningar, hanteringsanvisningar och beräkningsmallar underlättar arbetet med fogkonstruktioner samt val och hantering av fogmassor. Dokumenten kan enkelt laddas ner tillsammans med kvalitetsblanketter och avvikelserapporter samt information om fogar ur ett miljöperspektiv. Samtliga dokument refereras i HusAMA, kapitel ZSB om tätning av fogar i byggnader.

Andra nyttiga begrepp

Fogytor

Ytor som begränsar fogutrymmet och som fogningsprodukten gränsar till.

Fogbredd

Avståndet mellan fogytorna. 

Fogdjup

Det minsta avståndet mellan fogningsproduktens yttre och inre yta.

Indelning av olika typer av fogar

Det finns många olika beteckningar på fogar och det är inte alltid lätt att se någon systematik i de olika begreppen. Beteckningarna varierar beroende på ur vilken aspekt man betraktar en fog.

Nedan kan då vara en lämplig indelningsgrund.

Indelningsgrund Beteckning på fog
Orientering mot horisontalplan • Horisontalfog
• Vertikalfog
Referens till byggnadsdel • Dilatationsfog
• Fasadfog
• Golvfog
• Fönsterfog
• Takfog
• Våtrumsfog (sanitärfog)
Fogsträngens geometri • Stötfog (parallellfog)
• Hålkälsfog (hörnfog, vinkelfog)
Spänningsfördelning i fogsträng • Drag/ tryck-fog
• Skjuvningsfog (överlappsfog)
Fogens avsedda funktion • Brandfog
• Akustikfog
Antal fogsträngar i samma fogkonstruktion • Enkelfog
• Dubbelfog
Separation/kombination av tryckfall och regnskydd • Enstegsfog
• Tvåstegsfog
Fogmassans reologiska egenskaper • Elastiskfog
• Plastiskfog

Andra begrepp utöver indelningen:

Bruksfogar

Fogar av cement eller kalkbruk. Motsatsen är normalt mjukfogar.

Byggfogar

Alla typer av fogar som förekommer i byggnadskroppar, till skillnad från t ex fogar och tätningar i vägar, fartyg eller VVS-installationer

Dilatationsfogar

En typ av fogar i olika trafikytor så begreppet används inte inom byggnation och renovering.

Expansionsfogar

Annat namn för rörelsefogar.

Kontraktionsfogar

En typ av fogar i olika trafikytor så begreppet används inte inom byggnation och renovering.

Mjukfogar

Fogar av elastisk eller plastiskt material. Motsatsen är normalt bruksfogar.

Parallellfogar

Fogar med parallella fogsidor. Motsatsen är hörnfogar (hålkälsfogar, vinkelfogar). Begreppet förekommer främst i AMA – Allmän material- och arbetsbeskrivning.

Rörelsefogar

Alla fogar är avsedda att ta upp rörelse från angränsande partier. Tar de inte upp rörelser handlar det om tätningar.

Gå en kurs i fogning

Medlemsföretag kan fördjupa sina kunskaper genom att gå våra kurser. Det finns även en fogkurs för beställare, konsulter och byggherrar som vill lära sig mer om fogar och uppbyggnad. Anmäl intresse så får du besked så snart nästa kurs är planlagd.