Meny
Fogar finns på många ställen i ett hus och med många olika funktioner. I fasader hindrar de att fukt tränger in i väggen och orsakar skador. De stoppar vindrörelse genom väggen och förebygger drag och andra olägenheter. De gör att olika byggnadsdelar kan röra sig fritt på grund av t ex temperaturändringar utan att spricka. Inomhus används de bland annat som täta anslutningar i badrum och för att förhindra ljudgenomgång mellan olika rum.
Frågan har inget enkelt svar. Vid en total bedömning måste man ta hänsyn till många faktorer. En är naturligtvis fogmassans kemiska sammansättning. En annan faktor är fogmassans funktion och livslängd. Funktionen spelar stor roll därför att en dålig funktion påverkar tätheten och kan öka risken för fuktskador och luftläckage. Det har stor betydelse för miljön på grund av ökade uppvärmningskostnader och energiuttag.
Livslängden har betydelse då en kortare livslängd innebär att fogen måste bytas ut oftare. Det betyder nya transporter, ny förbrukning av fogmassa och mer avfall. Det är viktiga miljöfaktorer i ett helhetsperspektiv, men sannolikt ger transport och montage av byggnadsställningar större negativ miljöpåverkan än själva fogmassan.
Det bästa råd man kan ge är att diskutera materialvalet med materialleverantören och entreprenören. De kan ge råd med utgångspunkt från förutsättningarna i det enskilda fallet.
NEJ! Begreppet ”miljövänlig fogmassa” är endast ett marknadsföringstrick och har inget med verkligheten att göra. Allt som tillverkas av oss människor har negativ påverkan på den yttre miljön i form av råvaruuttag, energiåtgång vid tillverkning, transporter osv. Följaktligen har all fogmassetillverkning någon form av negativ påverkan på miljön oavsett fogmassans sammansättning.
Däremot har EFFEKTEN av att använda fogmassor i byggnader en positiv påverkan på global yttre miljö genom att energiåtgången för uppvärmning begränsas. Denna effekt uppnås oberoende av fogmassans sammansättning under förutsättning att funktionen är tillfredsställande. För att minimera miljöpåverkan måste således fogmassans funktion, beständighet, ingående råvaror och tillverkningsprocess kontrolleras.
Ja, fogmassor som är vattenburna kan med acceptabelt resultat appliceras när det är fuktigt. Därför kan man inte börja foga en fasad en timme efter att det har slutat regna även om solen skiner och det är uppehåll. Så tätt inpå ett regnväder är fasaden ofta alltför fuktmättad för att entreprenören ska kunna garantera ett fullgott slutresultat.
Det beror helt på var den skall användas och vilken belastning den beräknas utsättas för. Exempelvis är Latexfog det optimala när det gäller att täta sprickor och springor inomhus men den är mindre lämplig för rörelsefogar utomhus. Rådgör med leverantören vad som passar bäst eller kontakta Fog- och Brandskyddsföretagen.
Det beror på silikonets härdsystem. Givetvis varierar härningstiden i patronen mellan olika fabrikat men man kan använda följande tumregler:
1.Ättikshärdande silkon : Min 24 månader, ofta tills silkonet har blivit för hårt för att pressas ut urpatronen
2. Alcoxyhärdande silkon: ca. 18 månader för transparent och 12 månader för färgad. Vid längre lagring kan ett svårupptäckt mellanläge uppstå – silkonet uppför sig som vanligt vid applicering men härdar inte alls eller mycket, mycket långsamt.
3. Oximhärdande silkon: Min 24 månader, ofta tills silkonet inte kan pressas ut ur patronen.
Det beror på typ av fogmassa. Om det är silikon, se svaret på frågan: Hur länge kan man lagra en silikonpatron? Om det är polyuretan kan den användas rätt länge efter eventuellt bäst-före-datum. Om patronen har lagrats svalt kan den användas flera år efter utgångsdatum.
Tumregeln är att fogmassan ska se normal ut och kännas normal när man applicerar den. Den ska ”väta” mot underlaget som färsk massa. Vid tveksamhet, kontakta leverantören. Latex- eller Akrylfogmassor fungerar oftast flera år efter utgång om de ser normala ut och kan sprutas ut normalt. Generellt gäller vid all hantering av gamla fogmassor inga garantier från leverantören beträffande hållfasthet och liknande. MS-baserade fogmassor kan normalt lagras minst 6 månader längre än bäst-före-datum
Primer kan liknas vid en försäkringspremie. Man betalar premien för att ha ett skydd om något inträffar. Likadant är det med primer. Vid optimala förhållanden behövs kanske ingen primer men man vet inte alltid vad som kan hända. För ytor som utsätts för vattenbelastning som fasadfogar, fogar i altaner och loftgångar eller liknande ska dock alltid primer användas.
Primer har en mängd funktioner:
Den här typen av missfärgning orsakas alltid av något ämne som kommer utifrån, oftast någon form av nitrös gas i luften på arbetsstället.
Vissa färger kan till exempel avge ammoniakångor från den ammoniak som tillsatts vid tillverkningen för att stabilisera färgens pH-värde. Uppstår sådan missfärgning kan man kontrollera att det inte beror på fogmassan genom att lägga ett prov av massan i en annan byggnad, till exempel på det egna kontoret. Det provet förblir då vitt och opåverkat och styrker att det inte beror på fogmassans sammansättning.
Vissa glättningsvätskor som tillsätts pinnvattnet kan också orsaka missfärgning. Om man har fogat med MS-baserad fogmassa kan den gulfärgas om den får härda i mörker(!). Detta fenomen undvikes genom att fogmassan får härda med ljuset tänt i lokalen.
NEJ! Inget skum är brandklassat i sig själv. Det är alltid konstruktionen som är brandklassad med specificerade material och angivna mått. Ett skum måste alltid täckas med plåt, trä eller brandskyddsfärg och ger inget skydd mot brand om det bara skummas ut runt ett fönster eller vid en rörgenomföring. Allt skum brinner vid direkt flampåverkan, även ett så kallat brandskum.
NEJ! Det är inte brandskyddssilkonet i sig själv som är brandtestat, det är alltid en viss given konstruktion med ingående fogmassa och branddrev eller liknande som är testat. Även en brandskyddssilikon brinner upp men konstruktionen klarar det antal minuter som den är testad för. Det beror på det ingående materialets värmeledningsförmåga. En oisolerad stålkarm leder värme mycket lättare än till exempel betong. Därför är det viktigt att man kontrollerar testrapporter eller liknande för att kunna avgöra vad fogmassan klarar av. De flesta fogmassor klarar 30 minuter runt en träkarm monterad i en betongvägg. Begär dock intyg som bevis! För stålkarmar som leder värme krävs oftast specialprodukter.
PCB-sanering är inte tillståndspliktigt! Däremot måste man anmäla till kommunens miljökontor minst 3 veckor innan man avser att påbörja saneringen om inte det lokala miljökontoret medger kortare tid (SFS 2007:19 §18). Kommunens miljökontor är tillsynsmyndighet och måste få vetskap om vad som ska ske samt att planera in det i sin verksamhet.
Se till att saneringen utförs av ett företag med tillräcklig utbildning och erfarenhet. Det är framför allt viktigt att saneringen görs på ett sådant sätt att PCB inte sprids till omgivningen och miljön. I medlemsförteckningen kan du se vilka företag som har utbildning i PCB-sanering. Det blir allt vanligare att miljömyndigheterna ställer krav på att 100 % av de som arbetar med sanering ska ha genomgått Fog- och Brandskyddsföretagen PCB-utbildning eller har minst motsvarande kunskaper.
Det finns inte två saneringar som är identiska utan varje objekt måste bedömas separat. Därför finns inget fastslaget vad beträffar de olika arbetsmomenten. Vad som däremot ska ingå är kvalitet på utförandet. Ofta är det ett bättre alternativ att låta svårspecificerade moment gå på timme och material i stället för att entreprenören ska uppskatta kostnaden och då ofta måste gardera sig uppåt. Kostnaderna för avfallshantering ska normalt inte ingå i ett saneringsanbud utan det hanteras separat eftersom det är omöjligt att uppskatta hur stor avfallsmängden blir.
Företag som står listade under ”Konsulter” i medlemsförteckningen kan i de flesta fall utföra sådant arbete
Alla medlemsföretag som står listade som ”Auktoriserat PCB-saneringsföretag” och har texten ”utförPCB-inventering” samt de konsultföretag som har denna text.
JA! Det finns inga undantag för PCB-sanering. Även om man inte ser något komma från knivbladet bildas det en sorts ”sågmjöl” som faller ner på arbetsstället. Dessutom tar utsuget hand om eventuell gasbildning som uppstår när kniven arbetar.
Ett medlemskap är en så bra garanti man kan få men innebär inte med automatik att arbetet i alla lägen blir korrekt. Medlemmar i Fog- och Brandskyddsföretagen förbinder sig att följa våra anvisningar och riskerar annars att uteslutas. Auktoriserade förstag riskerar att vid fusk eller upprepat slarv i första hand mista sin auktorisation. Om en beställare är missnöjd med arbetets utförande kan man vända sig till i första hand kansli som därefter låter styrelsen avgöra om arbetet är fackmannamässigt utfört. Det har hänt att företag har uteslutits efter vägran att följa givna direktiv.
Det finns en mängd goda skäl! En entreprenör som har auktoriserats av Fog- och Brandskyddsföretagen…
Om du eller ditt företag arbetar med fogning eller PCB-sanering eller är leverantörer av fogmaterial kan företaget bli medlem i Fog- och Brandskyddsföretagen. Du får då det tekniska stöd du behöver plus möjligheter att aktivt påverka. Kontakta Fog- och Brandskyddsföretagens kansli för mer information om medlemskap.
I första hand ska man vända sig direkt till entreprenören och begära rättelse. Om det inte fungerar ska man vända sig till Fog- och Brandskyddsföretagens kansli. Ofta kan då frågetecken rätas ut utan att ärendet behöver gå längre. Kvarstår tvistemål vidarebefordras problemet till styrelsen som besiktigar arbetet och utfärdar rekommendationer för hur problemet ska lösas. Auktoriserade fogföretag är skyldiga att utfärda en kostnadsfri 5-årsgaranti till beställaren. Gäller tvisten arbete som har utförts av ett auktoriserat fogföretag ligger ansvaret hos entreprenören i fem år från entreprenadens färdigställande.
Ackrediterat utbildningsföretag ID06 Kompetensdatabas 2022
Ackrediterat utbildningsföretag ID06 Kompetensdatabas 2022
